Ukraina – Kiev

För två veckor sedan åkte jag och andra halvan till Kiev. Två år i rad hade vi den 10 September åkt någonstans och detta år skulle inte få bli något undantag. Pojkvännen bestämde resmålet. Kiev, målet var Tjernobyl.

Resan började väl inte så smidigt. Vi fick betala extra för bagaget och så ville de ha 10 euro/ person för att vi inte visste att vi skulle checka-in tidigare. Till på köpet hade vi den drygaste personen framför oss som antagligen helt missat att hon jobbar med service.  “Flygstolen är ju inte så bra på att informera om sånt där”. Känns som att det inte missgynnar flygstolen utan flygbolaget. Ligger det inte i deras intresse med att vara tydliga? Jag har iallafall gjort mitt beslut. Aldrig mer Air Baltic.

4-5 timmar tog flyget med mellanlandning i Riga. Väl framme så tog vi en taxi till hotellet. Kändes konstigt och annorlunda att landa i ett land där man varken kan prata eller läsa språket de använder sig av. Engelska är inte  gångbart i Ukraina med allt och alla, men gester och pekningar kommer man ganska långt med. Vi bodde på Opera Hotell  (som vi bokade här), där de tur nog kunde engelska och var väldigt behjälpliga med det mesta. Till en början kändes allt stelt. När man fråga om de kunde rekommendera något från menyn så svarade de att man kan få lite av varje om man inte kan välja. Allt var bara så annorlunda mot hur det är i Sverige servicemässigt. Det stod 2 personer utanför hotellet, 5 personer på rad när man kom in och tre kvinnor bakom receptionen, men inte en enda gäst i sikte. Däremot var de otroligt vänliga och sa aldrig nej till något, allt kunde fixas. Rummen var också väldigt fräscha och rymliga. Fick även problem med kassaskåpet när vi skulle bona in oss, som de fixa på 3 röda. Och för att inte tala om blommorna på toan och rosblad i toastolen! Nä, hotellet kan jag nog inte klaga på!

41ffc6401d3811e3876122000aeb43fd_7

Första dagarna tog vi oss runt till fots, eller med taxi på kvällarna (som fick beställas från reception eller på annat sätt). Inte rekommenderat att hoppa in i en taxi hur som helst när man inte kan språket eller staden. Efter någon dag kände vi oss äventyrliga och skulle ge oss på tunnelbanan som vi hört skulle vara smidig. Vi går fram till luckan, pekar på mig och pojkvännen, håller upp två fingrar, talar t-y-d-l-i-g-t och säger t-w-o p-e-o-p-l-e. Kvinnan tittar på oss med trött blick. Pojkvännen är osäker på hur mycket det kostar och slänger fram en 200-lapp (ca 200 svenska). Kvinnan tar sedeln, tittar på den, tittar upp och bara stirrar. Hon säger något vi inte förstår och slänger tillbaka sedeln. Jag och pojkvännen tittar på varandra och fattar ingenting. Vi vill ju åka tunnelbana! Pojkvännen börjar rota i sedelhögen och hittar en sedel med en femma på varpå kvinnan börjar vifta med händerna. Slänger in den under luckan och ut kommer växel och två blåplastiga myntliknande saker. Vi kände oss bra dumma när en resa kostar 2 pengar och vi slänger fram en 200-lapp. Pinsamt.

cfbe22841bc511e3925f22000a1fb71a_7

Fortsättning kan ni läsa här.

You may also like

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *