Uppfattning om tid

Sitter och tänker tillbaka på när man var liten och åkte på utflykt. Hur lång tid det tog att komma fram. Man tjatade och tjatade. Är vi framme snart?! och så inser man en dag när man är vuxen att den där resan som man gjorde och tog evigheter var bara två timmar lång. Att man inte insåg det när man var liten? Samtidigt kan jag sakna den där känslan av att vara upprymd, längtan och förväntningarna man kunde ha på något som idag inte skulle kännas speciellt. Jag hoppas ändå att alla barn får uppleva det. Känslan av att få vara barn.

You may also like

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *