Dagen efter..

Döden. Det här är döden. Blev dragen till ett jätte sunkigt men jätte coolt ställe med jättebra musik. Där träffade jag jättefulla men jätteglada människor och en jätteglad kille som var jättetrevlig som hette Fredrik. Fredrik var på bra humör så Fredrik höll kvar oss till halv fem. Och nu är jag jätte förstörd. Vi är nog alla jätteförstörda.
Jag var så trött så jag funderade på att strunta att gå av på min station och sitta kvar på tunnelbanan och åka några varv tills jag fått mer energi. Men risken för att bli kvar på tunnelbanan för alltid var för överhängande så jag samlade mina sista krafter och tog två kliv ut ur den. Resten är bara ett blurr. Ingen aning hur jag lyckades ta mig från stationen hem.

You may also like

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *